Begreppet används till exempel för att beskriva hur alla delar av en råvara har ett värde, både ekonomisk, smakmässigt och miljömässigt. Vi är kanske mest vana att använda begreppet när det kommer till köttkonsumtion där hela djuret tas till vara, men vad händer om vi tänker likadant kring alla typer av råvaror?
Få ut mer mängd mat från samma mängd råvara
Idag når minst 1/3 av all mat som produceras för mänsklig konsumtion aldrig våra magar – enorma mängder grödor/råvara och färdig mat förloras som restflöden och svinn. Orsaken till detta varierar, det kan vara på grund av estetik, logistik, teknik eller av ren kulturell ovana. Vi är i dag inte vana vid att äta vissa sorters fisk (som braxen och siklöja) eller ta vara på vissa delar av våra grödor, det mest klassiska exemplet är kanske broccolibukettens stam och blad.
Tar vi ett större anatomiskt ansvar för komponenterna blir resultatet oundvikligen en större mängd färdig mat, utan att vi behöver öka mängden råvara som går in i matsystemet.
Framtidssäkrad livsmedelsförsörjning
En robust och framtidssäkrad livsmedelsförsörjning kräver att vi tänker om. I framtidens hållbara matsystem kan det bara vara självklart att ”för stora och för små” grönsaker används, att alla delar av djuret förädlas, att hela cashewäpplet äts upp (inte bara nöten) och att broccolins blad äts som den kål det är.
Hur ställer vi om?
Även efter att vi börjat tycka att det är ganska smart att göra affär av dagens rester så är det i många fall en bit kvar innan matsystemet kan hantera dessa ”nya råvaror”. Det är inte så lätt att berika sin produkt med fiber, smak eller protein från restflöden om man inte själv har processtekniken att bereda råvaran och den ännu inte finns att köpa på marknaden – här behövs forskning, innovation och modiga aktörer som driver på utvecklingen.
Framtidens robusta livsmedelskedja är just nu full av glipor och glapp – men med hjälp av innovation, samarbete och nytänkande kring både affärsmodeller, teknik och matvanor är vi på god väg att överbrygga dem.
Vill du prata mer om detta?
Hör gärna av dig till emma.rydstrom@livsmedelsakademin.se
