I Skåne finns både teknik, kunskap och drivkraft att omvandla växtriket till fantastiska livsmedel och innovationer. Detta fick vi goda exempel på vid årets första innovationsnätverk på Lunds universitet/LTH i Lund.
Jeanette Purhagen – LTH
På Lunds universitet/LTH finns en våtextruder som knådar, värmer och sätter växtproteinet under press så att det bildas en fiberstruktur med tuggmotstånd. Målet är att få till en köttliknande konsistens som fler ska vilja äta, inte bara veganer och vegetarianer.Visionen är att kunna ta hand om restströmmar från jordbruket, såsom hampa, raps, havre, soja, bönor och ärter.
Forskningen framöver kommer bland annat handla om näringskvaliteten hos köttanaloger och i vilken utsträckning kan man ta upp protein från olika produkter. Ett konstgjort mag- och tarmsystem ska användas för att testa nerbrytningen och se hur näringsämnen tas upp efter en extrudering. Bland annat är fytinsyra, som hindrar järnupptag, svår att bli av med.
Vill man som företag testa extrudern kan man ta kontakt med Jeanette Purhagen. Just nu är det begränsad åtkomst, men när Biotech Heights är i gång, eller om man samarbetar med LTH i projekt eller med Livsmedelsakademin är det lättare. Just nu väntar Jeanette på besked om vilka av FORMAS centrumbildningar med fokus på beredskap man ska gå vidare med från Lunds universitet.
Svensk hampaindustri – Clara Norell
Hampan är en växt rik på fullvärdigt protein med alla nio essentiella aminosyror, omega, fiber, binder och kol och behöver inget bekämpningsmedel eftersom den kväver ogräset. Grödan kan ersätta ägg och soja, men också användas till allt som skogen, bomull och råolja används till. Därför satsar många länder som varit i krig på hampa, som kan bli både skyddsvästar, segel och nät.
Svensk hampaindustri vill vara legotillverkare för livsmedelsindustrin och jobbar med skalbara affärsmodeller, nätverk och samarbete med andra.
Medan andra EU-länder satsar stort på hampa gör den hårda svenska lagstiftningen att hampa fortfarande är en underutnyttjad gröda i Sverige.
GroPro – Stefan Andersson
GroPro i Bjuv marknadsför sig som den mest hållbara proteinfabriken i världen. Här finns ny teknik med hög effektivitet som får fram tre fraktioner från ärtan – proteinkoncentrat, skal och stärkelse. Det är en helt naturlig process utan kemiska tillsatser, tillsatt vatten och med låg energiförbrukning. Och som dessutom kan köra i ganska liten skala.
Företaget vill minska de stora restströmmar som kommer från ärtproduktion. Normalt går 15 -20 procent till spillo vid skalning av ärter när de gnids mot varandra. GroPro skalar genom tryck i stället.
Slutprodukten blir ett koncentrat av gula ärter och bondbönor som skulle kunna ersätta det isolat som de allra flesta livsmedelsföretagen använder idag.
Nu söker GroPro fler utvecklare och tillverkare att jobba med.
The Green Dairy – Catarina Englund
The Green Dairy är ett helt växtbaserat mejeri som gör innovationer av svenskt havre och åkerböna. Mejeriet vill vara en del av framtidens hälsosamma mat, inte bara för magen utan också för den mentala hälsan.
De vill också göra innovationer av de restströmmar som blir i livsmedelsproduktionen och som företag ofta får betala för att bli av med. Ibland kan de bli gödsel, biogas eller foder. Bland annat har The Green Dairy torkat restprodukter från havre och åkerböna, där det finns massor av nutrienter. Av två strömmar – en flytande och en fast – har det blivit två varumärken: reFava, reOat.
Hållbarhetsperspektivet är starkt hos The Green Dairy. De vill att alla fraktioner ska tas tillvara, de tittar på hur havsvatten kan bli energi och tror på upcykling – den nya stora trenden där produkter, förpackningar med mera får ett ännu högre värde i stället i sitt nästa liv.