Den 8 maj samlade Livsmedelsakademin, LTH, SLU Alnarp och LRF Skåne fler än 50 personer från hela värdekedjan till en gemensam workshop. Syftet var att dela kunskap och få fram konkreta åtgärder som möter upp de utmaningar som finns för en ökad produktion och förädling av svenska proteingrödor. Deltagarna var forskare, primärproducenter, förädlare, rådgivare, innovationsledare, produktutvecklare, projektledare, agronomer, lantmästare, professorer och mycket mer.
Dagen inleddes med inspirerande och kunskapshöjande presentationer. Bland talarna fanns Richard Clerselius, utvecklingschef på Orkla Sverige som bland annat berättade att växtbaserat som term nog inte kommer vara så viktigt framåt, det kanske blir viktigare att maten är hälsosam. Hypen med växtbaserade produkter hade sin topp 2021, men har gått ner lite nu. 71 procent uppger att smak är viktigt vid köp av växtbaserad mat.
Sara Berger och Malin Göransson från Sproud berättade att de gör sina drycker på gul ärta från Frankrike, för att det är där isolatet görs. Det finns ännu ingen proteinfabrik för ärtor
i Sverige.
Margaretha Månsson, Lantmännen beskrev den långa process som införande av en ny gröda innebär. Hon poängterade att det läggs väldigt lite resurser idag på växtförädling och att inga växtproteiner som finns idag lever upp till samma höga proteinkvalitet som sojaprotein.
Kjell Svegrup, lantbrukare på Härslövs Boställe är en erfaren odlare av baljväxter.
Fördelen är bland annat att ärtor är en vårsåddsgröda, bra för nuvarande ogräsproblematik och ger kväve. Utmaningar är bland annat att det är stor variation i skörd, de växer nära marken, baljan spricker lätt, fåglar äter dem samt jordsvampar.
Kjells önskar mer resurser på växtförädling, lösningar för pris och säkerhet, utvecklad odlingsteknik och marknadsföring av produkter.
Georg Carlsson från SLU Alnarp berättade bland annat om behov och möjligheter för produkter baserade på proteinrika grödor:
• tydlig efterfrågan på svenskproducerat proteinlivsmedel
• begränsningar finns i hela kedjan: tillgång till lämpliga sorter, odling,
processning, samarbete
• Smak, miljönytta och nationell produktion är viktigt för konsument
• Behövs mer samverkan mellan aktörer i livsmedelskedjan
Georg berättade också om projektet Hur får vi bönan till tallriken? som syftar till att skapa tillfällen för sydsvenska lantbrukare och köpare av baljväxter att träffas för att lösa hinder och skapa affärsöverenskommelser.
Karolina Östbring, LTH forskar på restströmmar – rapsfrökaka och hampafrökaka från jordbruket och havrekli och okara från livsmedelsindustrin. Karolina forskar på grödor utifrån vattenhalt, proteinhalt och hållbarhet. Och de provar göra köttsubstitut på allt.
Eftermiddagen ägnades åt att formulera mål för samarbetet mellan forskning, odlare och industrin samt att föreslå aktiviteter för att nå målen. Resultaten kommer tas vidare till det fortsatta arbetet med Skånebönan.