Växtproteinforskare svarar på era frågor

Under webinariet om Framtidens växtproteiner som vi arrangerade den 28 april kom det in en mängd frågor från publiken. Vi har nu med hjälp av de deltagande SLU- och LU-forskarna sammanställt svaren på era frågor. Håll till godo!

Om du missade webinariet kan du titta på det i efterhand här:

Talarna på webinariet var:

• Lotta Törner, vd Livsmedelsakademin: Visionen om hur samarbetet inom Skånes livsmedelssystem ska stärkas
• Eva Johansson, professor i Jordbruksvetenskap, SLU: Växtprotein – diversitet, tillgång och framtida möjligheter,
• Helena Persson Hovmalm, forskare vid Institutionen för Växtförädling, SLU: Produkter baserade på proteinrika grödor – behov och möjligheter
• Cecilia Hammenhag och Åsa Grimberg, forskare vid Institutionen för Växtförädling, SLU: Framtidens åkerbönor och ärtor för svenska odlingsförhållanden,
• Marilyn Rayner, professor och Frank Lipnizki, professor, Lunds Universitet: Opportunities in the Plantbased Protein Food Industry – the engineering expertise perspective,
• Frank Olsson och Philip Lavin, Livsmedelsakademins studentnätverk: Växtbaserad trendspaning

Här följer era frågor till talarna och deras svar:

1. Baljväxternas bidrag till Healthy soil – några ord om det?

Eva Johansson: Oftast bra. De är ju kvävefixerande och bryter växtföljden

2. @Eva: De 200 000 tonnen potatisprotein; är det svensk produktion?

Eva Johansson: Nej i världen.

3. Blir potatisproteinet foder?

Eva Johansson: Mestadels idag ja.

4. @Helena: Den rapport som håller på att sammanställas av de 60 informationslämnarna, kommer den att publiceras? Var?

Helena Persson Hovmalm: Vi siktar på att vi kommer att bli färdiga till sommaren med den här rapporten och den kommer förmodligen publiceras som en SLU-rapport och kommer då ligga tillgänglig på Grogrunds hemsida bland annat.

5. Finns det möjlighet att uppmärksamma kultursorter i sortutvecklingen inom baljväxter?

Helena Persson Hovmalm: Ja, om de bär på egenskaper som är intressanta för sortutvecklingen.

6. Vet man hur priselasitsiteten är hos konsumeter?

Helena Persson Hovmalm: Det är nog lite olika. Det finns ju en växande köpstark grupp som är beredda att betala ganska mycket för svenskproducerat med hög kvalitet och där finns det nog utrymme för ytterligare prishöjningar. De betalar för en råvara med historia och förankring i det lokala. Sen finns det en annan grupp av konsumenter som måste tänka på priset på ett annat sätt och där finns naturligtvis inte utrymme för att köpa dyra exklusiva produkter. 

7. @Helena: När man satsar på ökad avkastning säger du att det skett på bekostnad av smak. Är det p.g.a. att det är färre sorter som odlas och lägre genetisk diversitet eller är det odligsmetoder som påverkat smakkvaliten?

Helena Persson Hovmalm: Att ta fram nya sorter är ett komplicerat arbete. För att det ska bli effektivt har man satsat på selektion av lovande växtmaterial baserat på de allra viktigaste egenskaperna, dvs avkastning, motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur, lagringsbarhet. Smak har inte värderats riktigt lika högt. Det handlar alltså om ett genetisk urval, olika odlingsmetoder tror jag spelar mindre roll. Dessutom är ju smak en ganska komplicerad egenskap att bedöma, det jag tycker smakar bra kanske du inte alls tycker om.   

8. Finns det en svensk artbiobank, och var finns den i så fall?

Cecilia Hammenhag: Ja det finns det och delar av den ligger i Alnarp. Den heter Nordgen och är den nordiska genbanken, så det är ett samarbete mellan flera olika nordiska länder. En del ligger i Norge, men just växtdelen ligger i Alnarp. 

9. Camelina har en olja med intressant fettsyrasammansättning och egenskaper. Forskas det något på att odla detta mer i Sverige. Idag känner jag främst till en odlare i Östergötland som odlar, förädlar och säljer Camelinolja.

Cecilia Hammenhag: Camelina har varit ett delfokus på vår institution för växtförädling, så det har pågått forskning där jag tror att man syftade till att öka oljehalten och även göra oljan mer gångbar som livsmedel. Jag är lite osäker på hur statusen är för närvarande men som sagt, det pågår forskning på vår institution.

Eva Johansson: Jag är tveksam till att det pågår någon forskning med försök om det går att odla kommersiellt i Sverige för oljeframställning idag. Men vi har bedrivit rätt mycket forskning på växten, så som möjligheten att förändra oljehalten och vi har också tittat på proteinfraktioner från den.  

10. Åkerböna odlas en hel del i Finland – samarbete?

Åsa Grimberg: I Finland är de väldigt duktiga på åkerböna.. De har många engagerade forskare och förädlare på åkerböna. Vi har inte någon av dem med i just vårt projekt men vi har kontakt med några av forskarna där. Vi har med finska sorter i vår samling och vi utvärderar dem just nu på fält. De är bra på det här med tidighet i åkerböna,, så nu är det spännande att se vad de presterar på svenska åkrar.

11. Ni som har med industrin i era projekt; ser ni också uppskalning till effektiv produktion som ett hinder för utveckling?

Åsa Grimberg: Ett problem är att det saknas infrastruktur för att för att förädla råvaran vidare till livsmedelsprodukter. En stor utmaning för t.ex. baljväxter: Om man är lantbrukare idag kan det vara en stor risk att producera baljväxter, om man inte kommer upp till de volymer som livsmedelsindustrin behöver för att kunna köpa, livsmedelsindustrin vill ju oftast ha stor volym av jämn kvalitet. Det finns projekt på gång, t.ex. ett som leds av Kalmar Ölands trädgårdsprodukter som ser på möjligheter att t.ex. vidareförädla baljväxter till ett högkvalitativt baljväxtmjöl. Jag ser även behov av kokerier för baljväxter. Idag slussar vi våra svenskodlade bönor till andra delar av världen för att de ska kunna kokas där. Det här måste vi väl kunna lösa i Sverige i framtiden?

Lotta Törner: Vi har tydligt sett i arbetet med FoodHive att vi behöver en ny värdekedja för de här växtproteinerna. Allt från att det ska vara lönsamt i primärprdoduktionen och att få ihop efterfrågan med företagen, till att faktiskt komma in i handeln eller något alternativ till handeln. Och precis; sedan behöver vi ju också infrastruktur. Vi behöver en ny typ av anläggningar som kan ta hand om detta där vi också jobbar med hygien och säkerhet. Så: En ny och spännande värdekedja måste byggas upp från primärpduktion till konsument, inklusive rent process- och produktionsmässigt. Här har vi i Skåne en jättemöjlighet att vara föregångare med all den kompetens vi har! 

12. Arbetar ni med med grå-ärt också?

Cecilia Hammenhag: Ja och nej. Vi har inget fokus just på på gråärt, men gråärt är också en pisum sativum och man kan korsa de här ärtorna hur man vill. Det kan ju vara så att det finns egenskaper hos just gråärt som vi vill ha in i gulärt eller i vår gröna ärtproduktion. Så de finns med i kollektionen men där är inget speciellt fokus på just gråärt.

13. @Frank & Marilyn: Do you also see the volume problem – upscaling from lab to industry?

Frank Lipnizki: For the membranes no problem because they can be scaled linearly. On top of this we have equipment in our pilot halls which are the smallest pilot units to scale-up to full scale.

14. How does the membrane process affect the content of other nutrients such as vitamins, benevolent phytochemicals, etc?

Frank Lipnizki: It depends very much on the size of the other component. Some of them will concentrate up with the protein and others will probably be washed out. So you have to look at the size of the different components.

16. @Frank och Philip: Vilken trender eller innovationsområdena tycker ni är intressantast eller har störst potential i er studie?

Philip Lavin: Jag tror mycket på att inkorporera fermentering i produkter. Dels för att skapa nya komplexa smakbilder och för att förlänga hållbarheten. Här finns ett jättestor potential.

Frank Olsson:  Jag håller med. Jag tror också att det är ett bra sätt att förädla och få ut den fulla potentialen av det växtbaserade.

15. Hur kan Skånes företag ännu bättre dra nytta av närheten till lärosätena, för att öka sin innovationskraft?

Eva Johansson: Vi på SLU har en lång tradition av att samverka med näringen och samhälle. Vi har diverse olika organisatoriska enheter som jobbar med de frågorna, bl.a. partnerskap Alnarp. Flera av de programmen som vi driver, bl.a. SLU Grogrund, är samverkansprogram, så hela tanken är att det ska ske samverkan med näring och samhälle i allting vi gör. Det finns flertal företag med i samtliga projekt som presenterats idag och LRF sitter i styrgruppen för programmet för att tillgodoser lantbrukarnas intressen. Det finns också planer på en del direkta engagemang i samverkan mellan SLU Grogrund och Partnerskap Alnarp som syftar till att nå ut till konsumenter och samhälle i högre grad. Det finns även bra samverkan mellan de olika universiteten. Det finns en stor vilja till att samarbete och är det så att man har idéer så går det bra att kontakta SLU Grogrund eller Partnerskap Alnarp.

Marilyn Rayner: At Lund University and LTH we are active in projects/organisations helping to create access to infrastructure, especially for SMEs. Two examples are Open Lab Skåne, and FoodTech Innovation Network, which is through Innovation Skåne, where they have opportunities for SMEs to get some preliminary tests done at the university. 

Frank Olsson: Jag representerar ju studentsidan. Jag tror mycket på nätverkande och jag var bl.a. med på gastronomiprogrammet och drev en nätverksdag för att skapa kontaktnät. Jag tror att man behöver hitta olika plattformar där man kan mötas just för att nå ut. Jag kan uppleva att det är väldigt svårt för mig att hitta tex VFU, praktik, exjobb och framförallt sommarjobb som är relevant för min utbildning. Vi har en LinkedIn-grupp som vi startade efter den här nätverksdagen där vi försöker koppla samman företag som behöver hjälp med studenter.

Lotta Törner: Jag tror också att vi behöver mer av det som vi har gjort idag! Att vi får mer av den här crash-coursen och ett smörgåsbord att gå vidare med. Det är helt rätt att det sedan finns bra kontakter och möjligheter att gå in i projekten, men det finns ett sug av att göra precis det vi har gjort idag: Att få en bred presentation som man kan gå vidare med. Jag hoppas att vi kan få göra fler av den här typen av webbinarier. Jag tycker att det har varit en otroligt spännande eftermiddag.