Förstudie för ett cirkulärt utvecklingscentrum i Skåne

Under juni 2021 initierade Region Skåne ett arbete inom cirkulär ekonomi med start inom livsmedelsområdet. Livsmedelsakademin fick, tillsammans med IUC Syd och Packbridge, i uppdrag att med utgångspunkt i innovationsagendan göra en förstudie om utveckling och etablering av ett cirkulärt utvecklingscentrum. Livsmedelsnäringen har ofta underutnyttjade restflöden som kan användas för nya affärsmöjligheter som både förbättrar lönsamheten och minskar belastningen på miljö och klimat. I nuläget saknas dock en plattform där företag, organisationer och forskning kan mötas för att bilda de samarbeten som krävs för att utveckla cirkulära affärsområden. Ett cirkulärt utvecklingscentrum är tänkt att bidra till detta genom att förbättra kommunikation och samarbete mellan företag och organisationer i värdekedjan.


Livsmedelssektorn är en viktig sektor i Skåne. Genom denna insats vill vi stödja företag i att ta steg mot en mer cirkulär livsmedelsproduktion. Detta för att uppnå ökad produktivitet och ett hållbart matsystem – vilket också Regionala utvecklingsnämnden har satt som mål”

Anna Jähnke, Ordförande Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne.

Målet med förstudien var att få fram djupare kunskaper om vilka problem och möjligheter som finns i att använda spill från odling och livsmedelsproduktion. Vi gjorde därför en fördjupad undersökning av två livsmedelsprodukter från Culinar AB respektive Pernod Ricard Sweden med Absolut Vodka, som båda har spill i produktionen som skulle kunna tas tillvara mer effektivt. Culinar är intresserade av spill från broccoli, såsom stam och blad som nu plöjs ner i åkern och Absolut Vodka har ett intresse av att eventuellt vidareutveckla dranken (restprodukt efter destillering) som nu enbart används till djurfoder. Båda företagen är också intresserade av att veta hur andra företag och organisationer i värdekedjan ser på användning av dessa två restflöden. Förstudien gav oss mer kunskap om vad som i nuläget hindrar en mer cirkulär värdekedja för dessa två restprodukter.


Resultat

Tre övergripande hinder för cirkulär livsmedelsnäring

1.        Det är svårt att få tag på komponenter som behövs för att bygga anläggningar. De flesta måste designas och byggas från grunden, vilket medför höga kostnader och små eller obefintliga marginaler.

2.      Kunskap och information om var och när volymer av rester finns att få tag på saknas. Detta gör det svårt att möta kundernas behov, planera och driva tillverkningsprocessen.

3.      Det är svårt att beräkna avkastningen på grund av otydliga och otillräckliga data. Detta påverkar intresset från investerare.

Genom en LCA-analys med olika scenarier för hur restprodukter skulle kunna användas, samt intervjuer med andra företag och organisationer med ett intresse av att utnyttja spill i värdekedjan kom vi fram till följande slutsatser:

Ett cirkulärt utvecklingscentrum

För att livsmedelsnäringen ska kunna bli cirkulär krävs ett cirkulärt utvecklingscentrum där företagen kan få hjälp att

  • beräkna nyttan av cirkulära investeringar,
  • analysera och informera om var och när olika volymer finns tillgängliga
  • hitta aktörer i hela livsmedelskedjan och lägga grunden för kommunikation med regionala myndigheter och identifiera nya finansieringsmöjligheter.

I arbetet med ansökan följde vi produkter från två företag, Absolut vodka och Culinar, för att identifiera vilka värden som finns i sidoströmmar och restflöden från produkternas hela livscykel, samt vilka möjligheter som finns att ta tillvara dessa. Genom kartläggningen ville vi få ökad kunskap och insikter om vad som behöver göras, av vem och hur för att utveckla en cirkulär ekonomi inom livsmedelsnäringen.


Svinnet kring broccolin väckte tankar på ett cirkulärt utvecklingscentrum

Stor del av näringen går förlorad

Broccoli är en näringsrik växt som odlas i Sverige och övriga Europa. Förutom själva buketten finns det också både rikligt med smak och näringsämnen i bladen och stjälkarna. Broccolibuketterna skördas för hand i olika omgångar och trimmas ner till en vikt på 250-350 gram eftersom detaljhandeln säljer dessa styckvis och inte per kilo. Resterna, det vill säga blad, stjälkar, stammen och en del buketter från broccoliplantan som såtts, vattnats, gallrats, gödslats och på andra sätt blivit omhändertagen under sin uppväxt plöjs ner i jorden.

Projekt för att ta tillvara på mer av broccolin

Enormt slöseri, tänkte Rickard Albin, innovationschef på Culinar, och tackade ja till förfrågan från SLU om att vara med i ett projekt där man skulle titta på hur stam, blad och stjälkar bättre kunde tas tillvara. Projektet påbörjades i oktober 2018 och kommer att avslutas i december i år.

Broccolipulver av blad och stjälkar

Sommaren 2019 skördades de första stjälkarna och bladen. Dessa tvättades, blancherades, torkades och maldes både till lite grövre bitar åt Fazers brödbak och till pulver åt Culinar som testade det i en mängd olika applikationer, allt från olika såser till smaksättning av färsprodukter. Broccolipulvret från blad och stjälkar blev snabbt en uppskattad råvara med god smak och bra näringsvärde och med ett brett användningsområde.


Kommer inte vidare utan anläggningar

Men medan jordbruken nu står beredda att ta hand om hela broccoliplantan och livsmedelsindustrin är på hugget, står Sverige utan anläggningar som kan hantera förädling såsom tvättning, blanchering, torkning och malning. Projektet började som ett initiativ för att minska matsvinnet genom att ta tillvara mer av broccolin, men har gett värdefull insikt också i hur stora brister det finns i förädlingskedjan från primärproduktion till livsmedelsindustrin.

Budskapet är tydligt

Vi behöver bygga upp regionala enheter för förädling av våra svenska jordbruksprodukter med processer som rensning, tvättning, skalning, blanchering, torkning, malning o s v. Skåne, med Sveriges bästa åkermark, kan vara först med att bygga upp en sådan anläggning!