I många sammanhang ser vi att ordet hållbar bytts ut mot ord som robust, resilient och lokal, individhälsa och lokalproducerat har blivit argument som smäller högre än hållbarhet och planetär hälsa. Under vår senaste träff med kommunikationsnätverket samlades vi hos Altitude på nybyggda The Loop i Lund för att utbyta erfarenheter, lyfta goda exempel och diskutera hållbarhetskommunikation.
Saktar begreppsförskjutning ned hållbarhetsutvecklingen?
Att prata om hållbarhet är viktigt, roligt och komplext, inte minst i en tid präglad av kriser, snabba globala förändringar, mixade politiska budskap och polariserade samtal. Dagens hållbarhetsdiskussion är mångfacetterad och full av begrepp som kräver förkunskap och kan därför lätt bli exkluderande. När branschen och konsumenterna lärt sig avkoda begreppen är det ofta nya benämningar som trendar.
Emma Rydström på Livsmedelsakademin, ansvarig för fokusområdet Hållbart och cirkulärt matsystem, gav oss ett bredare perspektiv på hur hållbarhetskommunikationen följer globala skeenden och har förändrats över tid. En begreppsresa som lyfte exempel från 80-talets miljörörelse, 90-talets Agenda 21, 00-talets fokus på CSR (Corporate social responsibility), hur globala målen från 2015 både breddade och spetsade hållbarhetsbegreppet, och dagens fokus på resiliens, cirkulär bioekonomi, regenerativt tänkande och bi-flöden.
Sofie Granath från Altitude berättade om deras arbete med att skapa mötesplatser för lösningsfokuserade samtal. Deras vision “Gather to solve” handlar om att samla människor från vitt skilda branscher och sammanhang för att lösa de stora samhällsutmaningarna. Sofie betonade att klimatfrågan är tätt sammanflätad med demokratifrågan och att både hållbarhet och demokrati är en självklar grund i Altitudes arbete.
Gemensamma lärdomar och reflektioner
Kan vi bidra till en mer begriplig, konstruktiv och inkluderande hållbarhetskommunikation inom livsmedelsområdet tillsammans? Samtalen under träffen blev både personliga och inspirerande. Här är några av de tankar och idéer vi fångade upp:
- Kommunikation om hållbarhet behöver bli mer tillgänglig. Mindre krångel och svåra begrepp, mer konkreta exempel.
- Berätta om konkret påverkan. Vad exakt är det som är hållbart med produkten?
- Visa värdet av hållbarhet. Om lösningar beskrivs i siffror blir det lättare att skapa engagemang.
- Tänk lokalt och mänskligt. I kriser blir det ännu viktigare att prata om beredskap, hälsa och gemenskap. Detta kan även användas när vi pratar hållbarhet.
- Öka tydligheten. Hur kan vi skapa plattformar där både forskare, konsumenter och företag talar samma språk?
- Var transparent och våga. En klassiker, rädsla för att bli anklagad för greenwashing kan istället leda till greenhushing. De goda initiativ och innovationer som görs får då inte spridning.
- Ljusare framtidsutsikter kan ge ökat hållbarhetstänk. En av historiens lärdomar är att tonläget efter en kris ofta vänder uppåt, signalerar ökat hopp och ökad handlingskraft.
Vi ses i augusti!
Stort tack till alla som deltog, delade med sig och hjälpte till att utveckla våra gemensamma tankar om hållbarhetskommunikation. Vi ser fram emot att fortsätta samtalet med nätverket. På nästa träff, den 29 augusti, ska vi prata Resiliens och beredskap i matsystemet, vi ses!