Hur säkrar vi tillgången till mat i en kris eller ett krig? Det var huvudfrågan när vd:ar från livsmedels- och förpackningsnäringen och Länsstyrelsen träffades på vårt senaste vd-nätverk hos Lantmännen. Fokus låg på samverkan, ansvarsfördelning – och konkreta åtgärder för att framtidssäkra Sveriges matsystem.
Livsmedelsindustrin klassades som samhällskritisk redan under pandemin och har en avgörande roll i Sveriges totalförsvar. Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, lyfte tre nyckelområden för ökad beredskap:
- Tillväxt, för att öka självförsörjningen
- Lönsamhet, för att bygga robusta företag
- Beredskapslager, för att skapa handlingsutrymme
– Näringslivet har god förmåga att hantera livsmedelsförsörjningen, men staten måste besluta om ett modernt, finansierat lagringssystem för att säkra den första tiden i en kris, betonade Per.
Spannmålslager – ett konkret steg
Mikael Jeppsson, jobbar med affärsutveckling på Lantmännen. Han pekade ut spannmål som en grundpelare i svensk livsmedelsberedskap. Tre typer av lager behövs:
- Ett beredskapslager för människomat
- Ett omsättningslager för spannmål med statlig ersättning
- Ett tremånaderslager med möjlighet till förlängning
Lagren bör placeras nära större tätorter och befintliga kvarnar samt i Norrland för att balansera tillgången geografiskt och minimera transportbehov i kris. Utöver spannmål behöver även insatsvaror som gödsel, utsäde, växtskydd och proteinråvaror för djurfoder lagras.
Enligt planen kommer ett statligt beslut med tillhörande upphandlingar under 2025 – med start för uppbyggnad 2026.
Angrepp pågår redan, vi måste vara redo
Kajsa Helmbring, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Skåne, betonade att hoten mot samhället redan är närvarande – från cyberattacker till sabotage. NATO ställer nu ökade krav på civilt försvar och EU integrerar beredskap i all ny lagstiftning.
– Livsmedelsberedskap handlar om liv, hälsa och samhällets funktionalitet. Vi ska kunna klara tre månader i krig – under den tiden måste vi hitta nya försörjningsvägar, sa Kajsa.
Staten och näringslivet – nära samarbete i sikte
Än finns inga formella avtal mellan stat och näringsliv, men enligt Kajsa är det nära. Under 2025 väntas ett investeringsprogram för livsmedels- och dricksvattenberedskap riktade till kommuner, regioner, företag och lantbruk. Länsstyrelserna har samtidigt fått i uppdrag att identifiera samhällsviktiga företag inom förädling – och säkerställa att dessa prioriteras vid exempelvis arbetskraftsbrist i kris. Dialogen med företagen är central.
Företagen måste bygga robusthet i allt de gör framöver, enligt Kajsa, och här vill Länsstyrelsen gärna hjälpa till. Länsstyrelsen kan också stötta med kontinuitetsplanering och föra vidare företagens behov till staten vad gäller förutsättningarna att klara livsmedelsproduktion under en kris.
Resiliens och beredskap är ett av Livsmedelsakademins fyra fokusområden. Kontakta Kristina Glantz om du vill veta mer om hur vi kan bidra i samarbetet mellan det privata näringslivet och myndigheter.