Bioteknik spelar en stor roll för den snabba utveckling som sker inom livsmedelsnäringen. Efter två intressanta presentationer med utgångspunkt i just bioteknik, diskuterade innovationsnätverket hur företag och universitet kan samarbeta för att få mer kunskap och kompetens till livsmedelsnäringen.
DUG – ett lundabaserat företag sprunget ur forskning
DUG Foodtech var värd för mötet. Företaget är sprunget ur forskning på Lunds universitet. Deras produkter har potatisemulsion av potatisflingor och rapsolja som bas. Bland annat tillverkar de matgrädde, glass och potatismjölk. I år fick de också patent på en köttanalog.
Det här fick vi bland annat lära oss:
- Produkterna innehåller omega-3 och protein i nivå med havredryck.
- DUG har lägre sockerhalt än många andra växtbaserade mjölkdrycker.
- Rapsolja är en näringsrik olja, men myter har gett den dåligt rykte i många länder.
- Det finns ingen produktion av potatisflingor i Sverige. Därför kan man inte garantera svensk potatis.
- Allt i potatisen förutom skalet används i produkten. Skalet går till djurfoder.
Livsmedelsinnovationer och framtida livsmedelsproduktion
Nélida Leiva Eriksson är ass. professor på LTH och har startat företaget Ironic biotech, som producerar vegetabiliskt biotillgängligt hemjärn. Nélida pratade om hur bioteknologi kan driva matinnovationer kopplat till hälsa och matsäkerhet. Näringstätheten i livsmedel har minskat med 38 procent sedan 1950. När jordbrukssektorn fokuserar på hög avkastning blir både näringsvärde och smak lidande. Ansvaret för nutritionen måste ligga hos företagen, men här spelar också hälsobudskap in. Idag kan företag berätta hur mycket järn det finns i produkterna, men inte hur mycket av järnet som är tillgängligt för kroppen att ta upp.
Jordbruket behöver också diversifieras – vi fokuserar alltför mycket på spannmål. Nélida tog upp sötpotatis som ett exempel på framtidsgröda. Den är både näringsrika och lättodlade, och har inga naturliga fiender, vilket innebär minimalt behov av bekämpningsmedel. Med hjälp av bioteknik kan sötpotatis förädlas så att den klarar de många soltimmar vi har i Norden.
Hur kan vi locka fler till livsmedelsnäringen?
Den avslutande diskussionen handlade om hur livsmedelsnäringen ska kunna attrahera den arbetskraft som behövs för att företagens ska kunna växa hållbart. Företag står utan arbetskraft samtidigt som antalet studenter inom livsmedel minskar. Här är några kommentarer från diskussionen:
- Det känns som om utbildningarna delvis har tappat kontakten med företagen. Men det finns bra kontakter, som när Nélida bjuder in företag för att fråga vilken profil studenterna behöver.
- Det finns goda exempel på företag som föreläser på utbildningarna, deltar i programråden, tar emot ex-jobbare och praktikanter.
- Arbetsmarknadsdagar är bra för att få studenterna att välja livsmedelsinriktningarna. Det är hård konkurrens mellan utbildningarna!
- Vi måste bemöta myterna om maten.
- Lär av Danmark! Där arbetar livsmedelsindustrin mer tillsammans än i Sverige, där industrin är mer segmenterad och de flesta arbetar enskilt, regionalt, lokalt. I Danmark träffas hela industrin minst en gång om året och diskuterar gemensamma frågor.
- Många utländska studenter har svårt att få jobb i Sverige. Detta beror bland annat på:
- Bristande svenskkunskaper
- Kulturen har större inverkan än man tror
- Internkommunikation och formella dokument är på svenska, måste respondera till myndigheter på svenska
- Säkerhet i processen att alla förstår varandra, livsmedelssäkerhet
- All personal måste kunna använda utrustningen, instruktioner måste finnas på alla språk som krävs
- Studenter utanför EU får inte uppehållstillstånd
- Många duktiga studenter vill stanna och lära sig prata svenska. Bra om företagen kan stödja dem att lära sig svenska på arbetstid.
- Största kompetensutmaningen för livsmedelsindustrin är i produktionen.
- Mer forskningsanslag behövs på livsmedel, forskarna behöver ta del av pengarna.
- Det finns för få disputerade i företagen.