Varför väljer vissa gymnasieelever bort skolrestaurangen?

Under våren har Erica Ek gjort sitt examensarbete i samverkan med Livsmedelsakademin och studerat vad det är som lockar gymnasieelever till att äta på andra ställen än i skolrestaurangen. Resultatet överraskade henne.
  1. I studien har du undersökt vilka aspekter som gymnasieelever framför som viktiga i valet av lunchrestaurang och vad som skulle kunna få dem att äta i skolrestaurangen oftare. Berätta om resultatet.

– Studien resulterade i att olika aspekter av maten är det som är viktigast i valet av lunchrestaurang. Eleverna som jag har intervjuat belyser vikten av att maten är varm, fräsch och smakar gott. De anser också att det är viktigt att maten är näringsriktig och ger tillräckligt med energi för att orka hela skoldagen. Resultatet visar också att tillräckligt med sittplatser, bra information om maten, möjlighet att påverka måltiden, variation av meny och möjlighet att anpassa måltiden efter individuella behov är viktiga aspekter.

Resultatet överraskade dig. Varför?

– Jag blev förvånad över att gymnasieeleverna visade ett så stort intresse för näringsaspekter av skolmåltiden. De var intresserade av att lära sig mer om matens betydelse för både hälsa och miljö. Jag hade förväntat mig att resultatet skulle handla mer om attityder, både mellan eleverna men också till skolmåltiden. Det förvånade mig även att många av de aspekter som eleverna belyser som viktiga i valet av lunchrestaurang är väldigt konkreta och skulle kunna inspirera utvecklingen av skolmåltider för att med enkla medel förbättra skolmåltiden, exempelvis genom att ha tillräckligt med sittplatser och bra information om maten som serveras.

  1. Hur gick du tillväga för att få svar på studiens frågeställningar?

– Jag genomförde fokusgruppintervjuer med gymnasieelever i Malmö och utgick från en modell som heter Five Aspect Meal Model (FAMM). FAMM-modellen fungerar som ett planerings- och analysverktyg för restauranger, både inom det offentliga och privata. Modellen inbegriper fem aspekter – rummet, mötet med personal och andra gäster, produkten som serveras, styrsystem som lagar och riktlinjer, och stämningen. Aspekterna skapar tillsammans goda förutsättningar för individens måltidsupplevelse.

  1. På vilket sätt hoppas du att din uppsats kan vara av nytta för andra?

– Jag hoppas att mitt arbete kan visa på vilka möjligheter som finns för att förbättra skolmåltider. Jag hoppas att Livsmedelsakademin kan få nytta av mina resultat, att mitt arbete kan bredda perspektivet och inspirera för framtida arbete med skolmåltiden i fokus. Jag hoppas också att Malmö stad kommer ta del av mina resultat. Skolrestauranger på serviceförvaltningen i Malmö stad har arbetat med en projektplan innehållande ett måltidskoncept specifikt anpassat för gymnasieskolan. Måltidskonceptet togs i drift under 2014 och har under våren 2015 utvärderats. Denna studies resultat kompletterar utvärderingen av måltidskonceptet då studien utgår från gymnasieelevers perspektiv.

Du är nu färdig med dina utbildningar inom kostvetenskap och psykologi. Vad skulle du vilja arbeta med i framtiden?

– Då jag har ett stort intresse för mat, träning och hälsa vill jag arbeta med att förbättra och inspirera andra till hälsosamma val. För mig är det viktigt att få arbeta med mat och människor utifrån ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och hälsa samtidigt som mat och måltider ska vara en upplevelse för individen. Att få arbeta med det vore en dröm!

Ladda ner hela studien