Studentcase: Hur ser framtidens skolmat ut?

Under Skånes Matfestival fick fem av Livsmedelsakademins studentambassadörer i uppdrag att under fredagen arbeta med frågeställningen Hur ser framtidens skolmåltid ut? Vi lämnade det väldigt fritt och upp studenterna hur de ville ta sig an uppgiften, men uppmuntrade dem att involvera och utnyttja festivalens besökare och utställare i frågan.

Upplägget för att hitta intressanta och kunniga personer i frågan var mycket stor; det fanns gott om barn och föräldrar på festivalen, mängder av kunniga utställare, och dessutom arrangerades det under fredagen en branschförmiddag med 100 deltagare med fokus på just skolmåltiden. Under dagen hann studenterna bland annat med att diskutera skolmåltiden med matfestivalens utställare.

– Intresset för skolmåltiden var stort. Många gick verkligen igång på ämnet, berättar Vilhelm Sjölund, som studerar Industriell ekonomi, och Matilda Yng, Bioteknik-student, fyller i:

-Alla vi frågade tyckte att det var en mycket viktig fråga och hade något att säga om ämnet.

Dock upplevde studenterna att många tycktes ha lite svårt att tänka nytt och framåt beträffande skolmåltiden:

– Det kan vara svårt att tänka ’utanför boxen’ vad gäller skolmaten då alla vet hur det brukar vara och utgår från detta, förklarar Gerda Sidwall Tygesson, även hon student på Industriell ekonomi.

En åsikt som var återkommande var i alla fall att det finns en stor förbättringspotential vad gäller skolmåltiden, och att man borde lägga mer pengar på barnens mat. En annan åsikt som återkom var en önskan om mer ekologiska och svenska råvaror i skolköken. Samtidigt verkade många ha mycket positivt att säga om skolmåltiden.

– Jag blev positivt överraskad då många sa att deras barn fick mycket bra mat i skolan – den var både god, miljövänlig och nyttig, berättar Matilda Yng.

Studenterna landade ganska snabbt i diskussioner om grönsaker och vegetariska rätter inom skolmaten. De ansåg själva att detta är en viktig del i framtidens skolmåltid, både på grund av hälso- och miljöaspekter, men samtidigt så visste de att det finns ett visst motstånd till grönsaker och helvegetariska rätter både bland barn och deras föräldrar. Studenterna genomförde därför en miniundersökning om vad festivalbesökarna tyckte om att lagstifta om en vegetarisk dag i veckan, se resultatet på bilden. Vilhelm kommenterar undersökningen:

-Här kan det finnas flera argument för eller emot, men jag tror att ur en ren ekonomisk synvinkel hade väldigt många skolor gynnats av att servera mer vegetarisk mat. Detta hade öppnat upp för att lägga pengar på bättre råvaror, framför allt på riktigt bra kött.

Utifrån sina samtal med utställare och besökare, samt inbördes diskussioner utkristalliserades fem idéer som studenterna ansåg vara intressanta för framtidens skolmåltid. Dessa presenterades på Morgondagens Möjligheters scen inför intresserade åskådare. En gemensam nämnare som är gemensam för samtliga nedan punkter är ett behov att öka barnens kunskap och medvetandegrad om maten och dess värde.

Mer fokus på grönsaker

”Vegetariskt” och ”grönsaker” är ord som idag ofta klingar illa i barns öron. En del kan till och med tycka att vegetarisk mat är främmande och kanske lite ”läskigt”, men ofta handlar detta om okunskap och en inställning som går att förändra. Barn behöver få testa mat och råvaror flera gånger innan de lär sig att uppskatta den. En lösning på detta är att införa temaveckor, t.ex. ”Broccoli-veckan”, där barnen varje dag får testa att äta broccoli som är tillagad på olika sätt. Detta ger ju barnen inte bara en möjlighet att testa samma råvara flera gånger, utan ger dem också en chans att upptäcka att ”jag gillar inte kokt broccoli men broccoli-mos är jättegott!”.

Kunskap om råvarornas ursprung och fördelarKikärtans historia

Vi behöver öka barnens kunskap om matens ursprung och dess fördelar. Okunskap är nämligen ofta en anledning till det ”motstånd” som barn kan ha gentemot grönsaker. Man vet t.ex. inte riktigt vad en kikärta är, vad den är bra för, var den kommer ifrån och hur man kan äta den. Om man genom utbildning och involvering ökar kunskapen, exempelvis om råvarors miljöinverkan, näringsvärden eller hur de produceras, kommer mycket positivt komma på köpet.

Vem slänger minst

”Vem slänger minst” går ut på att få barn att minska matsvinnet i skolan. Förslagsvis tävlar skolan mot sig själv, där målet exempelvis kan vara att slänga mindre mat än föregående år. Lite beroende på hur tillgänglig data som finns kring svinnet så skulle man kunna sätta upp en skärm där man får se hur det går och ifall man måste bli bättre för att man ska lyckas nå målen. Tanken är att skapa en gemenskap kring ämnet på skolan, där alla känner att man kämpar mot samma mål. Om skolan lyckas bör detta premieras, förslagsvis i form av en rolig skolutflykt eller liknande.

Skolans kryddträdgård

Tänk om varje skola kunde ha sin egen trädgård där eleverna kunde lära sig att odla och skörda grönsaker och kryddor och gärna integrera detta arbete i undervisningen och pedagogiken. Detta skulle göra att barnen fick ökad kunskap och ett ökat intresse för maten och dess ursprung samt även bli mer involverade i matlagningen. Barnen skulle exempelvis själva få välja att skörda den kryddan som de vill ha på sin mat för dagen.

Nyttiga efterrätter

Skolmåltiden är idag ofta förknippad med negativa känslor och skulle behöva en liten guldkant för att öka sitt anseende. Varför inte erbjuda skoleleverna en god och nyttig efterrätt någon gång ibland, t.ex. en sockefri muffins gjord på bönor och dadlar? Genom att bjuda på goda och nyttiga desserter kan man öka kunskapen och nyfikenheten angående alternativ till populära onyttigheter som t.ex. godis och chokladbollar.

Sammanfattningsvis verkar studenterna vara nöjda med dagen.

– Jag tyckte att det var kul att jobba med caset och tycker att vi fick ihop några bra idéer som är relativt lätta att genomföra, säger Matilda efter att resultatet presenterats.

Det är tydligt att skolmåltidsfrågan är något som berör människor, men samtidigt är det uppenbarligen ett ämne som är relativt svårt att tänka helt nytt i.

– Våra idéer är kanske inte heller de mest revolutionerande, och jag tror att det som håller tillbaka utvecklingen ytterligare, är bristen av resurser inom skolmåltiden, avslutar Gerda.

Vår slutsats är att det är tydligt att skolmåltiden berör och skapar intresse, men även att den inte är det mest idéväckande ämnet. Människor tycks att ha svårt att se möjlighet till allt för stor förändringar och kanske bottnar sig mycket av detta i att man ser svårigheter i att förändra de stora strukturer och traditioner som skolmåltiden är förankrade i.

Amanda Magnusson, projektledare OpenUp/Livsmedelsakademin