Slutsatser om framtidens skolmåltid

Efter att ha fokuserat på framtidens skolmåltid under några månader har vi sammanställt tre teman som vi ser som centrala för framtidens skolmåltid. Dessa teman har utkristalliserat sig längs med vägen, utifrån från personer som vi pratat med, material vi tagit del av, samt genom våra egna reflektioner.

1. KOMPETENT PERSONAL

Det första temat vi vill lyfta är vikten av kompetenta kockar och skolmatspersonal. De individer som planerar och utför arbetet i köket och matsalen är nämligen av yttersta vikt för hur resultat blir och hur skolmåltiden upplevs. Malina Andersson Lee lyfte vikten av kompetenta och kreativa kockar i sitt vinnande bidrag i vår OpenUp-utmaning “Hur borde framtidens skolmåltid vara?”. Hon har sett behovet av detta, både genom sitt eget matintresse men också genom egen erfarenhet från den offentliga måltidssektorn: – Med tanke om att bra mat grundar sig i starkt matintresse och utrymme för att vara kreativ säger jag: Ge skolkockar möjlighet att vara detta. Malina föreslår bland annat att låta skolkockarna få större frihet; en dag kanske de lagar fiskgratäng till 2 000 barn, nästa dag åker de kanske runt och säljer gårdagens fiskgratängsrester i en School Food Truck?

Inspiration, engagemang och en drivkraft att nå goda resultat är ledorden för att hålla nivån på topp. I matlagningsmedier, på restauranger och i hemmaköken ges kockar fria händer till att laga den mat de känner för och får energi från gäster som prisar slutresultatet. Detta är dock inte alltid vardagen för en skolkökskock.

Här spelar yrkets status in, vilket är något som såväl Anton Daag, Lill Spenninge och Jessica Gren lyfte i sina intervjuer. Det behöver helt enkelt blir mer attraktivt att jobba med skolmåltider, och det värde som personalen skapar måste få större uppmärksamhet och värderas bättre. Kökspersonal kan exempelvis vara en ypperlig resurs när det gäller att utbilda barn inom kost- och näringslära eftersom de redan är experter i ämnet.

Personalen måste kunna känna stolthet över sitt arbete och få de resurser som behövs för att göra ett bra jobb, men också att få återkoppling, bra som dålig, från såväl elever, föräldrar, pedagoger och inte minst varandra.

Ett viktigt verktyg för att ha kompetent personal är möjligheten till samverkan och kompetensutbyte exempelvis mellan personalen på olika skolkök. Detta är något som lyst med sin frånvaro om man får tro Jessica Gren, som därför på eget initiativ startat Käknätet med syfte att vara ett forum för samverkan. Att den här typen av samverkan inte funnits i tillräcklig utsträckning tidigare är underligt, och vi hoppas på mer sådant framöver. Dessutom skulle samverkan kunna nå långt över verksamhetsgränser; vem har sagt att man inte skulle kunna samarbeta mellan olika typer av kök och organisationer?

För framtiden är skolmåltidspersonalens kompetensnivå och drivkraft ett klart utvecklingsområde. Vi har sett vilken skillnad eldsjälar kan göra och hoppas på att dessa blir fler och får större utrymme framöver!

2. UPPSKATTA MÅLTIDEN

Det andra temat som framträtt som centralt under vårt arbete är avsaknaden av uppskattning för skolmåltiden som helhet. Stunden då elever intar sin mat ses ofta som något som ska gå snabbt och effektivt, vilket är något som både Erica Ek och Anton Daag lyft fram. Denna inställning gäller långt längre än på elevnivå utan genomsyrar hur måltidsmiljöerna är uppbyggda, vilka lunchtider som sätts och hur måltiden serveras och presenteras. Här behöver beslutsfattare, skolledare, pedagoger och föräldrar alla ta sitt ansvar för att göra skolmåltiden mer uppskattad.

Respekt behövs för maten som serveras, personalen som tillagat den och för stunden som är avsedd till att finna matro och energi för resten av dagen. Genom att lyfta vikten av en näringsriktig måltid som intas under trevliga förhållanden kan man förmedla vikten av att detta är en viktig tidpunkt som inte ska hastas igenom för att få mer tid till något annat. Det handlar helt enkelt inte om utfodring, utan om att väcka tankar, intresse och engagemang samtidigt som näringsriktig mat. Som Anton Daag uttryckte det; – Det är viktigt att skolan föregår med gott exempel, eftersom det är här man till stor del utvecklar både sina preferenser men också sin relation till mat.

Vi tror att genom att arbeta med att utbilda, engagera och ge mandat till personal kan man också arbeta mycket mer med att få eleverna att uppskatta måltiden som helhet. Genom att integrera maten i långt fler tillfällen än då man äter den kan den få fler roller än bara den att mätta och ge energi.

3. FÖRBÄTTRA MÅLTIDSMILJÖN

Avslutningsvis skulle vi vilja lyfta det faktum att själva skolmaten som idag serveras i många fall är riktigt bra. Det som oftare fattas är strukturen runt omkring, speciellt miljön som måltiden intas i. Om helhetsupplevelsen inte är den rätta kommer det vara svårt att få eleverna att uppskatta måltiden och därmed även själva maten. Serveringskärl av metall, Excel-menyer och bristen på levande material i lokalen är vanliga inslag i en skolmatsal, om man får tro de personer vi har pratat med. Någon som tycker att detta är särskilt viktigt är Lill Spenninge, som tydligt påpekar vilka möjligheter det finns när det gäller att utveckla måltidsmiljön. Som hon själv sa; – Vem har sagt att en skolmatsal måste se ut som andra skolmatsalar? Det finns inspiration att hämta från långt fler ställen!

Flera av bidragen i vår utmaning kring “Hur borde framtidens skolmåltid vara?” handlade om matsalens utformning och där fanns minst sagt inspiration att hämta. Liknande tankar fanns i resultatet från det case Livsmedelsakademins studentnätverk arbetade med under Skånes Matfestival, något som visar att här finns utrymme för förbättringar. Det verkar vara dags att lyfta blicken och diskussionen från tallriken och även se vilka omgivande faktorer som spelar roll och påverkar det som ska ätas. För självklart ska maten vara god och näringsriktig, men den kommer aldrig uppskattas till fullo om den inte är en del av en trevlig måltid.

VAD BORDE HÄNDA NU?

Vårt syfte och mål med de senaste månadernas arbete med fokus på skolmåltiden har varit att lyfta upp skolmåltiden på ett nytt sätt. Detta har vi gjort genom att anordna aktiviteter och prata med eldsjälar och personer som har en åsikt i frågan. Genom detta material vill vi inspirera till vidare arbete och utveckling till alla ersom kan dra sitt strå till stacken för att göra framtidens skolmåltid så bra som möjligt. Samtliga tre teman som vi presenterat ovan kräver aktiv handpåläggning för att något ska hända och gå framåt. Det finns många olika vägar att gå och fler än ett svar på hur man fårframtidens skolmåltid så bra som möjligt, men att det går att göra är helt självklart för oss. Det största hindret tror vi är den struktur som, på så många andra offentliga som privata verksamheter, sätter spelregler och förhållningskrav som alla berörda behöver rätta sig efter.

Som Livsmedelsakademins studentambassadörer så klokt uttryckte sig; – Det är tydligt att skolmåltidsfrågan är något som berör människor, men samtidigt är det uppenbarligen ett ämne som är relativt svårt att tänka helt nytt i. Vad hade hänt om man börjat med behovet och byggt strukturen runt om detta istället för tvärtom? Kanske en utopi, men istället för att säga att det inte går måste man börja se möjligheterna och helt enkelt att våga ifrågasätta och kräva förändring.

Ladda ner hela slutrapporten till Skolmåltiden i fokus