Skolmåltiden: Från logistisk utfodring till pedagogisk resurs

Måltiderna i skolorna kan handla om så mycket mer än att se till att barnen får något i magen. Genom projektet Måltidsglädje för Barn & Unga vill Livsmedelsakademin förändra synen på skolmåltiden. Och nu har vi fått med oss kommuner och skolledningar på tåget.

Det finns stora utvecklingsmöjligheter både vad gäller hälsa och lärande om man skulle integrera skolmåltiden mer i skolors kärnverksamhet. Men för att detta ska kunna bli verklighet måste intresserade skolledare få stöd. Sedan i våras har Måltidsglädje för Barn & Unga därför i ett pilotprojekt fokuserat på att stötta och inspirera ledarna i deras arbete.

– Jag hade tidigare intrycket av att skolmåltiden inte var en prioriterad fråga bland många skolledare, men i år har vi verkligen fått gehör. Intresset för skolmåltiden och dess utvecklingspotential är idag stor, berättar Håkan Jönsson, ordförande i styrgruppen för Måltidsglädje för Barn & Unga.

Idag är maten i våra skolor oftast av väldigt hög kvalitet. Utvecklingspotentialen ligger snarare i måltidsmiljön och att börja se mat och måltid som en resurs i skolors pedagogiska verksamhet. Detta kan till exempel handla om att lära ut kunskap om matens ursprung, att använda måltidsrelaterade räkneexempel och att diskutera viktiga frågor kring miljö, hälsa och etik kopplat till mat.

– Vi vill att måltiden ska uppfattas som en självklar del av skolors och förskolors kärnverksamhet. För att lyckas med det behöver vi få måltidspersonal och pedagoger att samverka kring måltiden, menar Håkan.

Just att få till ett samarbete över yrkesgränserna ser Lise-Lotte Lundin Petersson, kostchef för Östra Göinge Kommun och medlem i styrgruppen för projektet, som en av de främsta utmaningarna. Här handlar det om att förändra tänket kring invanda roller och ta till vara på varandras kompetenser på ett nytt sätt.

– Det är verkligen positivt att vi har kunnat väcka ett intresse och få till en dialog med skolledningarna. Ska vi förändra skolmåltiden måste vi ha uppbackning från rektorer och personal. Annars glöms den lätt bort bland andra viktiga prioriteringar, säger Liselott.

Under en förmiddag i oktober samlades rektorerna för Östra Göinge Kommun för att diskutera frågan tillsammans med Lise-Lotte och representanter från Livsmedelsakademin. Östra Göinge är tillsammans med Lund, Malmö och Klippan pilotkommunerna för projektet. Här väljer man att satsa och se framåt. Skolmåltiden ska inte ses som ett logistiskt problem, utan som en lustfylld resurs för skolans pedagogiska verksamhet.

Om pilotprojektet:

I maj genomfördes en skolledarenkät kring skolmåltiden i Kristianstad och Östra Göinge och Lunds kommun. I denna definierade vi tre viktiga utvecklingsområden, nämligen måltidsmiljön, samarbetet mellan pedagoger och kök, samt vuxnas närvaro i måltidssituationen. Under hösten arbetar vi nu med ett förändringsarbete på skolor i Malmö, Klippan, Östra Göinge och Lund. Resultaten kommer att presenteras på slutkonferensen för Måltidsglädje för Barn & Unga den 21 januari 2016. För mer information kontakta Håkan Jönsson, hakan.jonsson@livsmedelsakademin.se