Skillnaden på skolmat och ”skolmat”

Siri Åsly är 15 år och går i åttan på Rutsborgskolan i Bjärred och den här veckan har hon praoat på Livsmedelsakademin. Siri har ett stort matintresse och med tanke på att hon dessutom är en van skolmåltidsätare gav vi henne i uppdrag att reflektera över dagens skolmåltid och hur den kan utvecklas.

Siri Åsly är 15 år och går i åttan på Rutsborgskolan i Bjärred och den här veckan har hon praoat på Livsmedelsakademin. Siri har ett stort matintresse och med tanke på att hon dessutom är en van skolmåltidsätare gav vi henne i uppdrag att reflektera över dagens skolmåltid och hur den kan utvecklas.

Som femtonårig skolelev har jag ätit över tusen skolmåltider och har generellt sett aldrig haft något problem med skolans matsedel, snarare tvärtemot. Jag kan inte hålla räkningen på hur många gånger jag kritiserat den hemlagade köttfärssåsen och jämfört den med skolans, som enligt 7-8-åriga Siri smakade “såå mycket godare”. Tyvärr har inte alla haft det lika bra och många av dagens skolelever är istället missnöjda med skolornas lunchservering. Så missnöjda att en helt gratis måltid väljs bort och istället köps lunchen på annan plats.

Under min vecka på Livsmedelsakademin fick jag möjlighet att reflektera över skolmåltiden och jag fick besöka olika gymnasieskolor och testa deras lunch. Syftet var att få lite perspektiv på hur skolmaten ser ut på olika skolor. Baserat på den förkunskap jag har från min egna skola och det jag upplevt från mina besök i veckan kommer här sedan en liten sammanställning.

Matsalsmiljön påverkar upplevelsen

För att en måltid ska kunna avnjutas ordentligt krävs inte bara en god rätt utan även en bra miljö och en god stämning.

En matsal som verkligen lyckats på denna punkt är den på den nyrenoverade gymnasieskolan Malmö Nya Latin. Något jag framförallt uppskattar i Nya Latins matsal, och även i min egen skolas matsal, är öppenheten. Högt i tak och stora fönster ut mot skolgården ger en oerhört trevlig och ljus miljö. Detta kan jämföras med en av de andra matsalarna som vi besökte, där lokalen inte bara har oerhört lågt i tak, men dessutom placerad någon meter under marken med endast smala fönster ut mot skolgården. Bristen på naturligt solljus kompenserades med lampor vars ljus var oerhört gult. Att lokalen var relativt trång i sin långa och rektangulära form hjälpte inte direkt.

Presentationen av maten är viktig

Vi vet alla hur viktigt det första intrycket är och detta gäller även i skolmatsalen när maten ska presenteras. Från min egen skola är jag van vid att dagens olika rätter presenteras på tavlor när man kommer in i matsalen. Dessutom har de köksanställda även lagt upp en modell av dagens lunch enligt tallriksmodellen som står framför varje ”matstation”. Att köket presenterar dagens rätter är något som jag uppskattar och som jag tror lockar elever och deras hunger.

På en av de skolor där vi åt lunch fanns det ingen som helst presentation av maten,  vilket enligt min åsikt gav ett relativt negativt intryck. Presentationen av maten kanske inte ses som nödvändigt när maten som serveras är pasta och köttbullar men en presentation gör mycket för vad vi människor förväntar oss av måltiden. I en intervju lite senare med en av de köksanställda fick vi dessutom veta att köttbullarna som serverades var ekologiska, information som eleverna inte haft tillgång till i matsalen och som kanske lett till en mer positiv inställning till måltiden.

Musik och ljud i matsalen

I en matsal är det aldrig helt tyst och det bör det heller inte vara. I två av de matsalarna vi besökte fanns det högtalare installerade som spelade musik under lunchen. Vad som skiljde dem åt var att musiken spelades i olika stadier av själva matsalsbesöket. På den ena skolan spelades det hög musik precis när man kom in för att ta mat, medan på den andra skolan var volymen betydligt mycket lägre och spelades istället ute i själva matsalen.

På skolan där musiken spelades där man tog mat var detta rum avskiljt ifrån själva matsalen vilket gjorde att musiken bara hördes i detta rum och en bit ut i korridoren. Jag som inte är van vid att ha musik vid min skollunch blev väldigt nyfiken särskilt eftersom musiken hördes ut. När jag väl skulle ta mat upplevde jag däremot att musiken bidrog till en ganska stressad miljö som inte förbättrades av den dåliga belysningen.

Jag kan förstå hur mattanterna med hjälp av musiken försökte ”locka till sig” eleverna och kanske väl inne i serveringsrummet försökte få dem att skynda sig. Däremot tror jag att den höga musiken snarare stressar upp eleverna och bidrar till en stökig miljö väl inne i matsalen eftersom man liksom för med sig oväsendet in. Dessutom bidrog den höga musiken till att man fick ta sin mat i tystnad eftersom det är nästintill omöjligt att höra vad klasskompisarna respektive kökspersonalen säger, vilket gör det svårt att prata om maten.

På den andra skolan, där musiken spelades inne i matsalen hade den ingen större påverkan på eleverna. Det var mer som ett lågt susande bakgrundsljud än ett störningsmoment och enligt min åsikt var det få elever som märkte av det. Själv tycker jag inte att musik i matsalen bidrar med något egentligen. När jag äter lunch vill jag prata med mina vänner och lägger man till musik kommer det bara bli en evig kamp om vem som kan överösta vem.

Detaljerna lyfter maten

När det gäller maten så är det ganska enkla saker som ska till för att lyfta en vanlig skolmåltid och göra den mer utseendemässigt exklusiv! På en av skolorna vi besökte serverades torsk. Denna smakade som vanligt, men den var vackert garnerad med tunna skivor av rädisa och dill. Bara detta lilla ”knep” höjde torsken, som annars kan se väldigt tråkig ut liggandes på stora plåtar i någon vattnig sås, och gjorde den betydligt mycket mer åtråvärd. Det märktes hur kockarna här hade ansträngt sig för att det inte bara skulle vara en smakupplevelse utan även en vacker syn för ögat.

Det märks tydligt när kockarna lägger lite extra fokus på det där lilla extra. Ett gott exempel är den koreanska rätten Bibimbap som under en skollunch serverades tillsammans med limeklyftor, samt färsk koriander och chili, vilket är ingredienser som sällan ses i det ”normala” skolköken.

Lyft fram grönsakerna

Något jag verkligen tycker skolor borde jobba med är hur grönsaksavdelningen presenteras. Både min egna skola och på Nya Latin är grönsaksstationen det första man kommer till efter man tagit sin tallrik. Genom att ha salladsbaren först blir det naturligt för eleverna att börja med att fylla sina tallrikar med grönsaker och sedan gå vidare till huvudrätten.

Detta koncept verkar det inte som om alla skolor riktigt greppat, tyvärr snarare tvärtom. På en av skolorna där vi åt kändes det snarare som att de försökt att gömma salladsbaren, då den placerats i bakre delen av rummet. Där fanns ett varierat utbud men som sagt gjorde placeringen att istället för att det blev naturligt att ta sallad blev man tvungen att leta sig till den. Lösningen till detta är hur simpelt som helst, att ha salladen först gör helt enkelt hela processen betydligt mycket mer smidig både för elever och kökspersonal.

Framtidens skolmåltid

Från att vara en person med väldigt få klagomål på dagens skolmat har jag genom både egna upptäckter och genom att få höra andras idéer och synvinklar kommit fram till att det finns en hel del saker som kan förbättras. Jag har även breddat min åsikt kring vad en förbättrad skolmåltid innebär, det är så mycket mer än bara maten i sig som spelar roll. Exempelvis är det få skolmåltider som jag faktiskt kommer ihåg på grund av själva maten, utan detta har snarare att göra med sällskapet och omgivningen.

Att jag som elev inte tänkt på detta förut förundrar mig, särskilt eftersom jag spenderar en stor del av min tid i en skolmiljö. Själva skolmaten tycker jag, som jag tidigare nämnt är väldigt bra men nu när jag sett hur den KAN vara (till exempel på Malmö Nya Latin) blir jag nästan lite besviken över att det dröjt så lång tid innan någon faktiskt gjort en sådan förändring.

I framtiden hoppas jag att fler skolor har en större meny så att eleverna äter ordentligt. Jag tycker att man borde klura ut något elektroniskt system som såg till så att alla elever får den mängd näring de behöver. Jag vet själv hur det är de dagarna skolan serverar broccolisoppa (inte en av mina favoriter direkt…) och min lunch förändras från en näringsrik måltid till A-fil med havrepuffar och kanel. Det är nästintill omöjligt att ha kvar energi och ork på sista lektionen vid tre-tiden, man blir helt utslagen om man inte får tillräckligt med näring.

Siri Åsly, praktikant på Livsmedelsakademin

Läs mer om Livsmedelsakademins arbete med att utveckla skolmåltiden »