Problem och möjligheter med plast inom livsmedelsnäringen

Det finns vetenskapliga undersökningar bakom plasten kring gurkan. Hållbarheten ökar från tre-fyra dagar till åtta-tio dagar. Det är bra för klimatet. Plasten kring det malda köttet ökar hållbarheten från en till sex dagar. Plast är alltså en viktig del i livsmedelsförpackningar. Men för att plasten också ska vara miljömässigt hållbar och klimatsmart, krävs att den är återvinningsbar. På uppdrag av Region Skåne har Livsmedelsakademin tillsammans med Packbridge och IUC Syd undersökt hur skånska företag ställer sig till att använda återvunnen plast. Rapporten lyfter fram de huvudsakliga problem som finns kring återvunnen plast, men också de möjligheter som finns.

Det visar sig att samtliga tillfrågade företag i hela värdekedjan är intresserade av att använda plast producerad av fossilfria råvaror och att öka användningen av återvunnen plast. Men användningen är förknippad med kostnader. Återvunnen plast har inte heller samma egenskaper som jungfruliga plastmaterial såsom genomskinlighet och färgbeständighet, och det finns inte tillräckligt mycket återvunnen plast. Plast framställd av förnyelsebara material är också svår att återvinna, den går inte alltid att blanda med fossil plast i återvinning. Problemen beror bland annat på teknik och låg kunskap om plaståtervinning samt råvarubrist, vilket gör att återvunnen plast både blir dyrare och generellt har sämre kvalitet. Rapporten föreslår följande åtgärder framöver; identifiera de områden för återvinning som har störts potential, utveckla insamlingssystem för plast, designa plastprodukter för återvinning, undersök affärsmöjligheten för kemisk återvinning, undersök hur vi kan utveckla produktion av fossilfri plast med hjälp av jordbruksprodukter, identifiera aktörer för plaståtervinning och bygg upp ett ekosystem.

Vill du veta mer? Kontakta per.simonsson@livsmedelsakademin.se