Mat på schemat

Hur arbetar en hemkunskapslärare och fritidspedagog för att sätta mat och måltid i centrum och vilken utvecklingspotential finns? Vi träffade Anton Daag, som förutom att vara en foodie av högsta rang också arbetar med mat och måltid med barn och unga dagligen. Vi träffades på hans arbetsplats, Sorgenfriskolan i Malmö för en pratstund.

Anton beskriver sig själv som mycket matintresserad och att han genom sitt yrke får ge uttryck för detta, inte minst genom att inspirera och engagera eleverna genom matlagningen. Han är till största delen hemkunskapslärare för årskurserna 8-9 och resterande tid arbetar han som fritidspedagog för förskolebarn och skolelever upp till årskurs två. På hemkunskapstimmarna vävs matlagning samman med både historia, kultur och aspekter som miljö, hälsa och ekonomi.

– Hur har våra mattraditioner kommit till och vad är historien bakom exempelvis pizza? Genom att diskutera den mat vi lagar får eleverna också en ökad förståelse och respekt för den. Med de mindre barnen har vi börjat odla, det tycker de är jättekul, berättar Anton.

– Det är jätteviktigt att maten i skolan är näringsriktig, så man orkar med hela skoldagen. Dessutom är det viktigt att skolan föregår med gott exempel, eftersom det är här man till stor del utvecklar både sina preferenser men också sin relation till mat, menar Anton och säger att det som serveras i skolan också kan komma att forma elevernas syn på mat och måltid för framtiden.

– Om eleverna får halvfabrikatsschnitzlar i skolan och gillar det, kommer de också vilja ha det serverat hemma! Vi måste skapa en medvetenhet om vad man stoppar i sig och hur det påverkar såväl miljön, hälsan och ekonomin.

Anton beskriver hur barnen ofta tycker att skolmaten smakar bra och att de upplevs som väldigt nöjda. Vid de tillfällen de har så kallat “Matråd” med eleverna visar barnen också upp bra värderingar när det gäller maten;

– De efterfrågar själva närproducerad, ekologisk mat och bättre vegetariska alternativ. Jag försöker också genom mitt arbete att skapa diskussioner med eleverna kring mat, gärna komplexa frågor där det inte finns ett givet svar; till exempel om vi borde importera mat eller inte.

 

Precis som tidigare intervjupersoner stämmer Anton in i miljöns betydelse för måltiden. På Sorgenfriskolan har man ingen matsal utan får all mat skickad till sig och serverad i respektive klassrum, detta medför att atmosfären och matron inte är optimal, här menar han att man skulle kunna göra mycket mer.

– Mat har fått ett mycket större rum i folks medvetande idag, man är mer medveten om vad man äter och vad man vill ha. Däremot har inte detta nått ut till skolmaten ordentligt. Det är politiska beslut som ska till, det måste finnas annat än pengar och tid som får styra! Idag är skolmåltiden alldeles för lågt prioriterad, säger Anton och menar att han vill lyfta debatten ytterligare en nivå inför framtiden.

Vidare menar han att barnen och deras måltider ska ses som en investering för framtiden och att det finns mycket att vinna på att engagera eleverna mer i skolmåltiden, kanske genom studiebesök, egna odlingar eller ett elevcafé.

– Dessutom måste det finnas en prestige kring att jobba i ett skolkök, personalen måste få känna stolthet över det de serverar.

– Vi är alla här för eleverna, det är viktigt att komma ihåg, poängterar Anton och säger att det är viktigt att akta sig för pajkastning.

Vi tackar Anton för en trevlig pratstund och önskar honom lycka till med sitt vidare arbete, för den nyfikne kan vi tipsa om att Anton finns på Instagram och ger uttryck för sitt matintresse under namnet “middaag”.