En blivande måltidschefs visioner och tankar

Hur kan man arbeta med skolmåltiden och den offentliga måltiden generellt på ett nytt sätt? Vi stämde träff med Lill Spenninge, tillträdande måltidschef i Klippans kommun, för att prata om just detta.

Från att ha arbetat med bland annat Bjärsjölagårds Slott, Hushållningssällskapet, Livsmedelsakademin och inte minst tillsammans med Thomas Drejing i det egna bolaget Måltidsglädje, är det nu tid för Lill att gå in i en ny roll som måltidschef. Vi tycker att det är spännande att Lill, med sin bakgrund som köksmästare och måltidsinspiratör, nu ska gå in och operativt arbeta med den offentliga måltiden. Vilka visioner går hon in med i det nya arbetet?

Lill menar att hennes vision är att få ett ökat fokus kring måltidsmiljön och att det inte bara ska handla om det som ligger på tallriken. Hur utformar man en trivsam miljö för både barn och vuxna, där maten lyfts upp och beskrivs som något smakfullt och lockande? Hon beskriver skillnaden mellan hur en meny på en restaurang och i en skolmatsal kan skilja sig markant åt, inte minst på sättet den presenteras. Man behöver ha målande beskrivningar, med ett lockande bild och formspråk, som gör att gästen blir lockad att äta just den maten, vare sig den är på restaurang eller på en skola!

– Bort med tråkiga A4-papper och in med griffeltavlor och digitala skärmar, det blir mycket mer levande, säger Lill. Vem har sagt att en skolmatsal måste se ut som andra skolmatsalar? Det finns inspiration att hämta från långt fler ställen!

För framtiden kan de offentliga matmiljöerna komma att inspireras allt mer av café- och restaurangvärlden och hur man där beskriver, serverar och bygger ett varumärke kring sin mat. Vilket kan föra med sig stora fördelar, rent attraktionsmässigt för såväl gäster som personal.

– Med ett tilltalande och likvärdigt arbetsinnehåll och måltidsmiljö kommer det bli lockande arbetsplatser för många med god kompetens. Ökad status helt enkelt. Idag är bemanningen väldigt enkönad med stor andel kvinnor. I framtidens arbete ser jag en större jämställdhet könen emellan, säger Lill.

Hon tycker att det finns ett enormt matintresse i samhället idag, vilket är något hon vill ta vara på och lyfta in även i den offentliga måltiden.

– Skolmåltiden hamnar ibland i skymundan och man har varit glad att man bara lyckas lösa det utifrån givna förutsättningar. Den förtjänar en viktigare position.

Inför framtiden tror hon att det kommer handla mycket om att lyfta kökspersonalen och miljön. Genom utbildning, samarbeten och utbyte med andra kan man få in ytterligare inspiration i de offentliga köken. Minst lika viktigt, menar hon, är engagemanget från föräldrar och övriga pedagoger när det gäller skolmåltiden – alltså att hitta en samverkansform som passar alla inblandade för att öka engagemanget.

Det gedigna arbete som läggs ner i köken måste kommuniceras ut på ett rättvist sätt, menar Lill.

– Idag är kommunikationen kring måltiden ibland eftersatt. Om till exempel något är ekologiskt behöver detta berättas och lyftas upp hela vägen ut till måltidsgästen och dess anhöriga. Dessutom finns det väldigt mycket kunskap i köken; varför inte dela med sig av detta till såväl barn som föräldrar?

För framtiden ser Lill att det kommer handla än mer om vikten av ekologiskt och en klimatsmart inriktning i de offentliga köken. Det handlar helt enkelt om att tänka mer på att kommunicera ut det till såväl de ätande gästerna som deras anhöriga. Vegetariskt är också något som växer enligt Lill, speciellt med den nya generationen föräldrar som vuxit upp med att vegetariskt blivit allt mer självklart och har en viktig roll.

– Vegetariskt ska inte behöva ses som det sista alternativet, genom att sätta den vegetariska rätten som förstaval på menyn kan man få ett helt nytt ljus på ett köttfritt alternativ.

Likaså menar hon att synen på hur en rätt komponeras ihop kan komma att skifta, det kommer gå mer från färdigkomponerade rätter till att blir mer likt en buffé bestående av olika, mindre, rätter. Dessutom synen på vad en rätt är, det vill säga hur man titulerar den, kommer att bli mer skiftande och flexibelt – varför måste man poängtera att en rätt är fri från kött, den kan ju vara fullvärdig som måltid ändå och vara ett minst lika gott alternativ.

Avslutningsvis poängterar Lill att det viktiga är att skapa en trivsam miljö, där man kan få måltidsglädje, matro och inspiration genom såväl bemötande, själva maten och lokalens utformning.