Idag sysselsätter jordbruket i Sverige bara en dryg procent av dem som förvärvsarbetar, och av dem är bara var femte en kvinna.

Här är SCB:s siffror (2007): Antalet sysselsatta inom jordbruket är idag 50 643 personer, varav 11 130 kvinnor och 39 513 män. (Men ta siffrorna med en nypa salt - kvinnorna finns inte alltid med i statistiken. När LRF gick ut och frågade personer i gröna näringen hittade man dubbelt fler än i den officiella statistiken.)

Trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket.

En rapport från NUTEK beskriver detta:

”Sammantaget visar studien att mannen är normen för jordbrukaren. Det är han som sköter huvudverksamheten, medan kvinnan är osynlig som jordbrukare men ”jobbar på gården” med kompletterande verksamheter. Maktasymmetrin mellan mannen och kvinnan i familjejordbruket är tydlig. Många kvinnor har mycket ofördelaktiga villkor och är ekonomiskt beroende av sina män. Det är inte ovanligt att mannen äger gården som sin enskilda egendom och att hustrun arbetar där utan ersättning.”  

Om detta har vi samlat statistik. Du läser mer här om sysselsättningen (och om hur statistiken marginaliserar kvinnor), lönerna och arbetstiden, ägandet och om företagandet inom jordbruket.  

LRF:s jämställdhetsakademi vill ta bort trösklarna

LRF har under 2009 grundat en jämställdhetsakademi med en egen hemsida –www.jamstalldhetsakademin.se. Akademin har också redan publicerat två rapporter som belyser de gröna näringarna ur ett genusperspektiv.

– Vi vill att fler ska se möjligheter att vara entreprenörer inom våra näringar. Då kan det inte finnas trösklar som försvårar för kvinnor. Vi har inte råd att välja bort kvinnorna, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF och jämställdhetsakademin.

Läs mer om LRF och deras jämställdhetsakademi.