Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez har ett brinnande intresse för honung.

Honung har använts som läkemedel i tusentals år. Forskarna Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson har tagit reda på precis vad det är som gör honungen nyttig. Snart kommer deras första produkt ut på den svenska marknaden.

Med en morfar som är biodlare, har Tobias Olofsson vuxit upp med honung. Som forskare och företagare har han tillsammans med forskarkollegan och hustrun Alejandra Vasquez hittat ett stort antal tidigare okända mjölksyrabakterier i biets honungsmage.

Dessa ligger nu till grund för ett helt nytt livsmedel som kommer att marknadsföras av deras gemensamma bolag ConCellae AB.

Förfinats

– I honungsmagen finns mjölksyrabakterier som förfinats av evolutionen under 40 miljoner år. Det har gjort dem tåliga och försett dem med unika egenskaper när det till exempel gäller att bekämpa ohälsosamma mikroorganismer och skydda mot förskämning, säger Tobias.

– Ett antal av dessa egenskaper har vi lyckats skydda med patent.

Mjölksyrabakterierna finns ofta i färsk honung, men försvinner så småningom, så om man vill dra nytta av dem, måste honungen konsumeras direkt från bikupan. Men detta är också beroende av hur bina behandlas och hur honungen skördas. Detta är tekniker och konsumtionsbeteende som inte längre existerar i vår del av världen. ConCellae använder en teknik för att föröka mjölksyrebakterierna så att de kan tillsättas i naturlig mängd i livsmedel – en kostsam process, där Skånes Livsmedelsakademi varit med och stöttat ekonomiskt.

Mindre känsliga

– Våra mjölksyrabakterier är mindre känsliga än de som finns på marknaden idag, berättar Alejandra. Dessutom kan vi använda en hel flora av nyttiga bakterier, alla med olika egenskaper, medan dagens produkter vanligen bara innehåller en enda.

Alejandra och Tobias är än så länge hemlighetsfulla om den nya produkten, men säger att en målsättning är att tvätta bort honungens stämpel som ”pensionärsföda”. De deltar även i långt framskridna projekt som handlar om andra användningsområden för mjölksyrabakterierna – det handlar bland annat om probiotika för bin och om att utnyttja bakteriernas antimikrobiella egenskaper i nya läkemedel.